Vad hände? Vad kände vi? Och hur slöt människor upp för att hjälpa och stötta varandra? ATL har grävt i arkiven, pratat med inblandade och vandrat i nya skogar.


 Så minns Eskil Erlandsson stormen

Från en katastrof till en annan. Skogsägaren och före detta landsbygdsminister Eskil Erlandsson minns stormen Gudrun tydligt.
– Ja, det är tragiska minnen.

Riksdagsledamot Eskil Erlandsson (C). Foto: Riksdagen

Riksdagsledamot Eskil Erlandsson (C). Foto: Riksdagen

Som ordförande i försvarsutskottet var han inkallad på extrariksdag den där lördagen i januari 2005. Riksdagen beslutade om en lagändring för att öppna blodregistret vid Karolinska sjukhuset och kunna identifiera tsunamioffer.
Eskil Erlandsson kom med ett tåg till Växjö. Det sista tåget som gick dit på 14 dagar, minns han.

För att ta sig vidare till familjegården Stackarp tog han rygg på en brandbil. Men i Ljungby tog det stopp.

Sveaskogs skogsskötselchef Kjell Gustavsson visar Eskil Erlandsson (då skogsminister) hur granbarkborrarna övervintrat under barken 2007. Foto: Torbjörn Esping

Sveaskogs skogsskötselchef Kjell Gustavsson visar Eskil Erlandsson (då skogsminister) hur granbarkborrarna övervintrat under barken 2007. Foto: Torbjörn Esping

– Mobiltelefonerna fungerade så jag ringde och samlade ihop ett par kompisar med motorsågar som sågade sig fram. Jag kom fram till Stackarp mitt i natten.

Gården var utan el i tre veckor och utan telefon i ytterligare några veckor. Söndagen ägnades åt att förse de 30 nötkreaturen och 25 hästarna med vatten och foder. Först efter det startade uppröjningen i skogen.

– Söndagen efter flög vi över området med några grannar. Det var förenat med livsfara att gå, det låg 5, 6 meter höga travar och det fanns inga landmärken längre, säger Eskil Erlandsson som äger 250 hektar skog med sin bror.

Runt hälften stormfälldes, varav 100 hektar har återplanterats med lärk, sitkagran och även en del lövträd.
Han minns sammanhållningen som skapades i bygden. Alla hjälptes åt. Skolor öppnades upp så att skogsröjare och människor som stod utan el kunde få en kopp kaffe, bullar och använda en dusch.

– En generell lärdom att dra är att vara observant på de som är nya på orten och som kanske inte har den utrustning som krävs. De är mer sårbara, då är det viktigt med grannar.

2005 fick den socialdemokratiska regeringen igenom ett stöd för stormdrabbade. Ett stöd som kritiserades av Bengt Kriström, professor vid SLU, som ansåg att det inte var väl spenderade pengar ur skattebetalarnas synvinkel.

– Detta var en nationell katastrof där marknaden överhuvudtaget inte fungerade. Det var en samhällelig uppgift att solidariskt bistå för att det skulle fungera. Det fanns inget alternativ, säger Eskil Erlandsson i dag.

Tillsammans med sin bror fick han mer än en miljon kronor i Gudrun-stöd. Ett stöd som han uppgett inte var avgörande för att han skulle ta hand om den fällda skogen.

Efter stormen Gudrun uppstod en ny turism till Byholma flygfälts stora virkesupplag i Ljungby kommun. Busslaster med folk som ville se förödelsen och jättemaskinerna som hanterade virkesupplaget.

Är samhället bättre förberett för stormar idag?

– Generellt är samhället mer förberett i dag, vi har haft ett par rejäla stormar som Per efteråt, säger Eskil Erlandsson.

Reporter: Frida Jonson


 ”I Ryd var det kaos”

Förödelse i södra Sverige var svår att överblicka. Stora ekonomiska värden som byggts upp under flera generationer gick till spillo samtidigt som ovädret blev ett hårt slag mot den sydsvenska skogsindustrin. ATL återvände till några av platserna som drabbades hårdast av Gudruns härjningar – skogsägare, mjölkbönder, stödpersonerna i Ryd och med ATL:s skogsreporter som var en av de första på plats i området. Och vi har hälsat på i församlingshemmet i Agunnaryd som fungerade som sambandscentral i en bygd som blev nästan totalt isolerad från omvärlden under de där januariveckorna.


 Ministern hamnade mitt i stormens öga

Ofattbart, skrämmande och dramatiskt. Dåvarande jordbruksministern Ann-Christin Nykvist har många starka minnen av stormen Gudruns framfart för tio år sedan.

– Förutom de rent ekonomiska skadorna fick stormen omfattande konsekvenser av närmast existentiell natur. Jag mötte många förkrossade jordbrukare och skogsägare som hade fått se sina livsverk förstöras, berättar hon.

Ann-Christin Nykvist var socialdemokratisk jordbruksminister 2005. Numera är hon generaldirektör för Statens tjänstepensionsverk.

Ann-Christin Nykvist var socialdemokratisk jordbruksminister 2005. Numera är hon generaldirektör för Statens tjänstepensionsverk.

Ann-Christin Nykvist är sedan flera år generaldirektör på Statens tjänstepensionsverk, men hon minns Gudruns framfart som om det vore i går.
Som socialdemokratisk jordbruksminister reste hon runt i de stormdrabbade områdena i Småland och Skåne – och det hon såg berörde henne djupt.

– Stormen Gudrun var en väldigt dramatisk händelse som jag fortfarande bär med mig. Även efterarbetet blev omfattande. Jag minns när vi åkte förbi staplar med stormvirke i Jönköpingstrakten, de var som höghus. Det var helt ofattbart, säger hon.

Ann-Christin Nykvist deltog i en minneshögtid i Ljungby på årsdagen av stormen.

Även det blev en känslosam upplevelse, där hon åter påmindes om ovädrets tragiska följder i form av berättelser om olycksfall och familjetragedier.
Katastrofen visade också hur känsligt det moderna el- och kommunikationssamhället hade blivit.

– Framför allt telekommunikationerna dröjde. Energiförsörjningen kom i gång till slut, men telefonin klarade man inte av att upprätthålla.

Så här i efter hand tycker Ann-Christin Nykvist att samhället trots allt hade en tämligen god förmåga att hantera krisen.
Men allra mest imponerad är hon av landsbygdens förmåga att ta sig igenom traumat.

– Landsbygdens befolkning hanterar en sådan här händelse bättre än folk i stan. Där finns en helt annan kunskap, de har egna kraftverk och klarar sig på ett annat sätt, säger hon.

Har vi lärt oss något av stormen Gudrun?

– Absolut. Förutom att vi lärde oss mer om skogliga avvägningar insåg vi behovet av en ökad beredskap. Inte bara när det gäller de ekonomiska aspekterna utan även när det gäller mjukare frågor, som vikten av ett bra stöd till drabbade markägare.

Reporter: Magnus Gatemark


Mjölkbonde utan ström i 37 dygn

Mjölkbonden Jan Nyberg utanför småländska Eneryda var utan ström i 37 dygn under stormens framfart. Trots att han var väl förberedd med reservkraft innebar ovädret stora utmaningar för hans verksamhet.​​​


Elkundernas upprorsman Sixten

När stormen Gudrun bedarrat kom mycket att handla om elförsörjningen. De missnöjda abonnenternas talan kom att föras av Elupproret med Sixten Svensson i spetsen.

"Det var vreden som drev mig." Sixten Svensson blev mannen bakom elupproret.

”Det var vreden som drev mig.” Sixten Svensson blev mannen bakom elupproret.

– Det var vreden som drev mig. Jag tyckte det var så ohyggligt cyniskt, säger Sixten Svensson.

När stormen Gudrun drog fram ställde den inte till med någon större materiell skada hemma hos Sixten Svensson i Osby. Ändå kom han att bli en av de högsta rösterna i den debatt som skulle följa.

Själv var Sixten Svensson utan ström helt och hållet i 17 dygn efter stormen. Efter det placerades ett dieselverk ut, men det gick totalt 31 dagar innan elen från det vanliga nätet fungerade.

– Hade vi fått en köldknäpp i januari kunde det ha slutat illa, till exempel för åldringar som inte kunde larma efter hjälp, säger han.
Eluppror som hördes och syntes

Det var som sagt vreden som drev honom, främst var den riktad mot dåvarande Sydkraft, nuvarande Eon Sverige, och bolagets agerande efter stormen, men också att nätavgifterna inte verkade gå till att underhålla elnätet i södra Sverige utan till utdelningar till aktieägarna. Sixten Svensson tog initiativ till och blev frontfigur för Elupproret.

– Vi avslöjade det cyniska spelet bit för bit. Många montörer som genomskådat det här för länge sen ringde in och bekräftade vår bild, säger han.
Till en början kom Elupproret att handla om att få en ersättning för extra utgifter till alla de tusentals personer som blev utan el efter Gudrun, något som inte var självklart vare sig i lagstiftning eller i elbolagens uppfattning. Elupproret började då nysta i möjligheten att väcka en grupptalan för de tusentals som drabbats. Sydkraft och Fortum svängde då snabbt och betalade ut ersättningar för extra kostnader till alla drabbade.

– Då föll grunden för en rättegång, och det var skönt att få slippa det.

Men ersättningarna var en sak. Att stormen Gudrun blottlagt brister i elnätet och i vilka skyldigheter elbolagen hade mot sina kunder en annan. Det var ingen liten sak att ta sig an på ideell basis. Men det slutade i en lagändring som bland annat innebär att elbolagen måste betala ersättning till abonnenterna efter 12 timmars elavbrott.

– Hade jag vetat vilket slit det blivit hade jag aldrig gjort det. Vi räddades genom stöd av Mona Sahlin som insåg att lagen måste drivas igenom före valet (valet 2006, red anm). Och det var ju tur att hon gjorde det, säger Svensson.
Att lagen ställer hårda krav på elbolagen var oväntat.

– Jag blev oerhört förvånad när jag fick se lagen, den var mycket tuffare än jag trott. Ersättning efter 12 timmars strömavbrott hade jag trott var helt orealistiskt.

Den nya lagen och all turbulens gav också konkret resultat i elnätet. Sydkraft presenterade en femårig investeringsplan där 17 000 kilometer luftledning ersattes med nedgrävd kabel eller isolerad luftledning. Efter att investeringsprogrammet avslutats 2011 har satsningarna fortsatt med cirka 2000 kilometer per år.

I dag är Sixten Svensson, som till yrket varit tv-producent, en aktiv pensionär. Han skriver på en bok och i höstas valdes han in i Osbys kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Några problem med elavbrott har han inte längre. I hans trakter är ledningarna nedgräva, men han har ett dieselverk på gården bara utifall att. Han producerar också egen el genom solceller.

– Det rekommenderar jag alla som kan att göra, säger han.
Hetluften som Elupproret placerade honom i har han lämnat, men han har varit i kontakt med Elnätsupproret i Gnosjö som han tycker för arbetet vidare.

– De har lyft upp det här på en helt annan nivå.

Om inte stormen Gudrun inträffat, hur hade det sett ut med elnäten i dag?

– Då hade ingenting hänt. Vi hade suttit med dåliga elledningar och med jämna mellanrum hade det fallit träd över dem och orsakat elavbrott för ett par hundra kunder. Det var den samlade effekten efter Gudrun som gjorde att det här gick att driva igenom.

Reporter: Eva-Maria Björk


Sveriges Radios dokumentär om stormen Gudrun. 

​​