8 januari 2005
Halland tar första smällen när stormen Gudrun anländer till Sverige på eftermiddagen och kvällen den 8 januari 2005.

– Det var ett fruktansvärt massivt dån, berättar Lars-Göran Lönn som är skogsinspektor på Södra i Oskarström i Halland.

I väderleksrapporterna talas om kraftig vind med risk för stormbyar, som lokalt kan uppnå orkanstyrka. Men Gudrun blir stormen som förändrar Skogssverige.

atl_ettan-11jan.jpg

ATL:s förstasida tre dagar efter stormen.

Anders Andersson som då var skogsinspektor men nu är på Södra Skogsenergi, kommer ihåg hur stormen först kom i korta stötar. Sedan blev stormattackerna allt längre.

– Det kändes som om stötarna varade i en evighet och de pressade ner skogen, beskriver han.

De första elavbrotten i södra Sverige kommer vid 15-tiden. På kvällen är landsbygden i Småland, Halland och Blekinge mörklagd med över 660 000 abonnenter utan ström. Telefonledningar bryts och mobiltelefonnätet slås ut eftersom masterna inte har någon elförsörjning.

Stormen kulminerar sent på kvällen och på morgonen är det lugnt och tyst och oroväckande ljust för den som brukar vara omgiven av skog.

– Allt är borta, säger Thomas Magnusson som är LRF:s vice ordförande till ATL dagen efter stormen.
Thomas Magnusson har sin skog i Rinkaby utanför Växjö i Småland och hälften av virkesförrådet på fastigheten, 10 000 skogskubikmeter, faller under Gudrun.

– Det är något man aldrig glömmer, summerar Mathilda Clausén Wingårdh som är skogsägare i Halland.

10 januari 2005
Tidigt på måndagsmorgonen står en kö av skogsägare utanför Södras kontor i Oskarström och flera av dem gråter. Skogsinspektorernas telefoner går varma av samtal från skogsägare som vill ha hjälp.

Kontoret har nyligen köpt en kaffemaskin. Lite onödigt tycker en del, för den var ganska dyr. Men den visar sig vara en bra investering, för då kan skogsägare ta en kopp kaffe och sätta sig ner och prata med varandra en stund och Södras kontor blir som en värmestuga.
Vägverket och SOS Alarm behöver skogsmaskiner som kan hjälpa till att öppna vägar och under de kommande två-tre veckorna får entreprenörerna vara i det allmännas tjänst för att få samhället att börja fungera igen. Skogen får vänta lite.

ATL:s reporter Per Österman flyger över en av de värsta drabbade områdena, Agunnaryd i Småland. Foto: Per Österman

ATL:s reporter Per Österman flyger över en av de värsta drabbade områdena, Agunnaryd i Småland. Foto: Per Österman

9

Foto: Kerstin Davidson

Februari 2005
Skogsentreprenörer hämtas från andra delar av Sverige och från andra länder. I Halland finns många grupper från Norge, och en hel del halländskt virke skeppas i väg till Norge. Det är en kraftsamling, och som mest har Södra i södra Halland 58 skördargrupper i gång och 120 skogsarbetare som kapar loss de stormfällda träden manuellt.

Avverkningen är 250 000 fastkubikmeter i månaden när det är som mest intensivt. Normal avverkning för ett helt år i samma område är 450 000 fastkubikmeter.

 

”Fick regeringen att vilja visa beslutskraft”

Våren 2005
Stormen Gudruns volymer påverkar virkesmarknaden och bara 40 procent av skogsägarna har haft sin skog försäkrad mot storm. Ett intensivt arbete påbörjas för att påverka politiker och beslutsfattare för att få staten att ekonomiskt kompensera skogsägarna.

Resultatet blir att riksdagen beslutar om en skattereduktion för virke från stormfälld skog, 50 kronor per kubikmeter. Skogsägarna får också ekonomiskt bidrag till återplantering.
Södras ordförande Christer Segerstéen anser att det finns vissa omständigheter som bidrar till skogsägarnas framgångar i maktens korridorer. Regeringen har fått kritik för hur den hanterat tsunamikatastrofen i Asien julhelgen 2004.

– Det tror jag fick regeringen att vilja visa beslutskraft, säger Christer Segerstéen.

Foto:

Byholma virkeslager. Foto: Joakim Berglund

Juni 2005
På ett gammalt militärflygfält mellan Halmstad och Ljungby, i Byholma, bygger sågverkskoncernen Vida upp en timmerterminal med en miljon fastkubikmeter. Det 17 meter höga och 2,6 kilometer långa timmerlagret vattnas med 700 vattenspridare och blir en turistattraktion.

Vida har köpt på sig ett större lager än någon annan och har flera timmerterminaler. Sista stormstocken sågas i januari 2012.

Foto: Torbjörn Esping (?)

Vidas virkeslager i Byholma. Foto: Torbjörn Esping

När en hel svensk årsavverkning faller under en natt i södra Sverige finns förstås en oro för att virkespriserna ska bli låga och förtjänsten noll för alla drabbade skogsägare.

Mycket av virket blir timmer och det är en god efterfrågan på sågade trävaror. Försäljningspriset på sågade trävaror under 2005 ligger kvar på ungefär samma nivå som 2004, och 2006 går det upp.

Men förtjänsten för skogsägarna blir i genomsnitt hälften av det normala, eller 153 kronor mindre per kubikmeter på grund av lägre virkespriser och högre avverkningskostnader.

Sågverken får kritik för att de med god tillgång på råvara, låga timmerpriser och bibehållna försäljningspriser gör goda förtjänster på skogsägarnas olycka. Drabbade skogsägare drar i gång ett stormuppror för att få sågverken att likt skogsägarföreningen betala en efterlikvid, och en del företag går skogsbönderna till mötes.

2005 och 2006
Förutom oron för låga virkespriser finns ett annat bekymmer: granbarkborrar. Före stormen Gudrun var det låga populationer av insekten men den ökar snabbt.

Lokalt drabbar granbarkborrarna skogen hårt och totalt drabbas fem miljoner skogskubikmeter stående skog av insektsangrepp. Problemen blir ändå inte riktigt så stora som experterna befarat.

Bland de sista lassen som i januari 2010 lämnar lagret i Byholma. Foto: Hans Runesson

Bland de sista lassen som i januari 2010 lämnar lagret i Byholma. Foto: Hans Runesson

Hösten 2014
Det ständiga röjningsbehovet är skogsägarnas stora utmaning. Skogsägaren Thomas Magnusson utanför Växjö vars skog blev hårt drabbad av Gudrun, röjer i november 2014 17 hektar av det som planterades efter stormen.

– Gudrun kommer att påverka skogsbruket i södra Sverige i flera år framåt, säger han.

När stormen Gudrun mejade ner stora delar av hennes skog har Mathilda Clausén Wingårdh i södra Halland precis tagit emot sin familj välbehållen från Thailand där de på grund av tsunamin haft dramatiska upplevelser.

– Det gjorde att Gudrun fick en annan dimension för mig, men stormen blev ju en väckarklocka för oss alla. Vi har ställt om när det gäller avverkningar, säger hon.

Numera är rekommendationen tidig och hård gallring och den rekommenderade tidpunkten för slutavverkning i granskog har sänkts med 10-15 år.

December 2014
Det är riktigt ruskväder när ATL pratar Gudrun-minnen med skogsägaren Mathilda Clausén Wingårdh. Tidigt på morgonen har hon haft telefonsamtal med kollegor och hon har också koll på att SMHI har varnat för stormbyar till helgen.

– Vi är på alerten på ett helt annat sätt nu och får ont i magen när det viner i knutarna, säger Mathilda Clausén Wingårdh.

Reporter: Birgitta Sennerdal